Domaine Richeaume

Vi lämnar motorvägen efter Aix och kör ett tag på N7 för att sedan ta av mot Puyloubier. Landskapet är hisnande vackert, med sluttande vingårdar i söderlägen upp mot den långsträckta, tvärbranta ljusgrå vägg som utgörs av Montagne Sainte-Victoire. Känslan är vild, öppen och en smula ödslig. Marken är röd som en tennisplan. Det är ingen tvekan om att att odlingarna här åtnjuter en suverän terroir. Vi stannar och kliver ur bilen, rakt ut i en av Domaine Richeaumes vingårdar. Jorden doftar faktiskt knallpulver!


Vi fortsätter längs en allé av cypresser. Ett par hundra meter längre fram stannar vi framför de spektakulära, arkitektritade stenbyggnaderna som elegant förenar tradition och nytänkande. Vinmakande far och son är bortresta, så vi tas emot av den sympatiska Madame Hoesch, som gärna visar caven men ursäktar sig för att hon inte har tillfälle att ge oss en hel provning. Hon har nämligen barnbarnen, två sjövilda flickor på fyra och åtta år, att se efter...



Caven är arkitektritad och byggd för vintillverkning efter biodynamiska principer. Temperaturen hålls i schack med hjälp av en grund vattenbassäng på taket, i nivå med det stora bostadshuset. Behövs det inte aircondition också, undrar vi. Jo, det har man förstås, men den måste inte användas så mycket.


Vi kliver in i källaren och undrar om vi hamnat på konsthall. Här pryds en hel vägg av två stora kolmålningar om vardera fyra kvadratmeter. Ljuset faller ner på en stenskulptur genom ett sinnrikt placerat takfönster. Golven är lagda i mönster av terrakotta. Dörren till yttervärlden silar ljuset genom rött glas i form av två grafiska streck.



Två stora vinifikationsrum fylls av tjugotalet ståltankar i rostfritt och emalj. Två mindre fatlagringsrum rymmer sammantaget ett hundratal barriquer. Doften härinne är mättad, som en blandning av gödsel och jästa druvrester. All omdragning mellan tankar och fat sker utan pumpning, för att ge vinet en så skonsam behandling som möjligt. Madame berättar att det strikt biodynamiska bruket är nästan dubbelt så arbetskrävande som det konventionella. Priserna blir därför högre än på flertalet viner från området. Användningen av svavel är nere på ett absolut minimum, vilket uppskattas av gårdens stamkunder - många kommer från Aix.


Bland gårdens olika viner finns två vita cuvéer varav en sauvignon blanc (€14), en rosé (€11), den röda cuvée tradition (€17), endruvsviner på carignan (€15) och syrah (€30) samt prestigecuvéerna Columelle (€25) och Les Terrasses (€45). Den sistnämnda domineras till 80% av syrah från gamla stockar.


2007 Domaine Richeaume Rosé (Vin de Pays de Bouches-du-Rhône) har en blek färg mellan laxrosa och persika. Den svala, återhållsamma doften ger lustigt nog lite läderbutik, bara en gnutta karamellkola och massor av järnmineraler (röda jorden). Smaken är mer givande i en mycket torr, intensiv, uttalat bitter stil. Vinets kropp är lätt och vi får sensationer av elegant mineralisk sprits. Frukten lutar åt persika, blodgrape och blodapelsin. Seriös, stram attack, bara aningen vattnig mitt och lång intensiv avslutning. En av våra bästa roséer hittills! 13%.


2006 Carignan (AOC Côtes-de-Provence) är medelmörkt blårött. Här finns en spännande doft med lagård, järnmineraler (röda jorden igen), lite unken insjö, typisk carignanfrukt med toner av körsbär, bittermandel och salmiak. Typisk carignansmak med starka inslag av knallpulver. Fin, lite rustik karaktär med massor av terroir och fina järntoner. Balanserat vin, inga jobbiga tanniner, bra syror, ingen eldighet (13,5%), läskande. Torrt salmiakslut med kryddnejlika och en angenäm stickighet i eftersmaken. Ett verkligt tilltalande vin - ännu en övertygande carignan där terroiren kommer fram perfekt. Vinet rockar loss efter en timme i karaffen och gifter sig perfekt med en mild, salt Brebis de Pays Basque (2 mån). Rena njutningen - vi måste leta upp mer carignan nere i Languedoc! 13,5%. €15.


2006 Cuvée Columelle (AOC Côtes-de-Provence) är ett mörkt, mycket tätt vin, gjort på en blandning av cabernet och syrah.
Sitt namn har vinet fått efter romaren Columella som skrev om vinmakande redan för ett par tusen år sedan (man har en stor husgrund från romartiden på framsidan av gården). Doften ger tobak, aska, kryddig fatrostning, järnig terroirdoft , mörk frukt med toner av svarta vinbär och björnbär och cabbig känsla. Malolaktisk smörkola. Den tätfruktiga smaken är kryddig och varm med typiska drag av cabernet och syrah. Mer av kantiga ektanniner och druvtanniner än i föregående vin. Eftersmaken är uttalat kryddig, lite fikon minglar kvar i slutet. Vi tycker att det blir väl mycket smak av ny ek i nuläget. Det är ett fortfarande pur ungt och ambitiöst lagringsvin som idag saknar den omedelbara charmen hos Le Carignan. Fatkaraktären tar över och gör vinet lite mer internationellt - och ska man vara elak, jämförelsevis anonymt. Skulle vi spendera hundra euro tog vi hellre sju Carignan än fyra Columelle. 13,5%. €25.



Domaine Richeaume, Hoesch Family, Puyloubier, Montagne Sainte-Victoire

ps. Stort tack till Vinosapien för tipset! Läs mer om Richeaume här.