torsdag, augusti 30, 2012

Bergström Wines, Oregon


Det börjar av allt att döma bli hög tid för oss att kika närmare på Oregon och Willamette Valley, som hittills varit en vit fläck på vår karta. Området är svalt nog för att vi ska känna oss bekväma med pinot noir, som kan bli närmast nordeuropeiska i sina uttryck. I våras testade vi en helt förtjusande pinot från Vivier som nu finns att beställa, i nästkommande vecka dyker Beaux Frères upp på en provning för Munskänkarna, och häromdagen hade vi nöjet att luncha med John och Karen Bergström vid deras första möte med en svensk vinpublik.

John Bergström - som nu är runt de sjuttio och växlar obehindrat mellan engelska och svenska - flyttade till en faster i Portland vid arton års ålder och blev kvar. John berättar hur han som tonåring högg virke i Härjedalskogarna med sin pappa (som fortfarande är i livet och bor i Sveg). Efter den starten har inga uppgifter känts särskilt jobbiga, menar han. Det var 1997 som John och Karen lämnade Portland och köpte en gård om sex hektar med gamla nötodlingar. Tuffa arbetsinsatser var nödvändiga för att röja mark och plantera vinrankor från scratch.

Bergströms första årgång blev 1999: drygt 2 000 flaskor Willamette Valley Pinot Noir av inköpt frukt. 2001 hade man byggt klart ett eget vineri som klarade alla steg i källararbetet. Under tiden dessförinnan hade sonen Josh utbildat sig till oenolog i Beaune och pappa John tagit kurser vid UC Davis. Redan från början bestämde man sig för att odla hantverksmässigt utan vare sig gifter eller konstbevattning, och snart var man en av de första biodynamiska producenterna i Willamette Valley. Idag är det drygt tre år sedan Bergström fick en svensk importör.

Vi provar först två vita viner. 2009 Old Stones Chardonnay (249 kr, RS) är elegant och bourgognelikt med småfet citrus och respektfulla mandelmasse-fat, men har en liten fruktsötma i den kryddiga avslutningen som vi kunde levt utan. 2010 Sigrid Chardonnay (549 kr) är givetvis besläktat, men bjuder på fler dimensioner, samt har en solklar förmåga att fängsla och hålla kvar intresset. Ljusa blommor och expressiva mineraler skimrar för nosen, medan smaken är sval och gräddig med föredömligt torr finish. Sigrid är förresten Johns mamma, som dog för sex år sedan. En mosippa, Härjedalens landskapsblomma, avtecknar sig i etiketten. Så lite tilltugg. Tänka sig, de visste att vi älskar chardonnay med kantarelltoast...


Över till de röda, vi dumpar noterna för enkelhetens skull. 2010 verkar vara en riktigt lyckad årgång i Oregon som gett friska uttryck med finess och elegans. Blint hade vi nog placerat de flesta vinerna i Bourgogne. Inte bara stilistiskt utan även kvalitetsmässigt, och då pratar vi premier cru.

2008 Cumberland Reserve Pinot Noir (295 kr)

Doften är öppen med mörkare frukt, körsbär och tranbär, körsbärskärnor samt fatkryddor och lite örter. Intensiv attack, kryddig mitt, tydliga ektanniner, sötlakrits i svansen. Kraftfullt men också aningen varmt och klumpigt. En mix av vingårdarna De Lancelotti, Shea och Bergström.

2010 Cumberland Reserve Pinot Noir (329 kr, TS 1/10)

Först klockren mineralkänsla - våta stenar - därefter körsbär och tranbär, snart kopplas stora charmen med violer, rosenblad, söta jordgubbar och tydlig pinosity - en riktigt fin doft. Smaken är lättare och svalare än föregående, mer dansant, med ren och fin aromatik, ljusa bakkryddor, friska syror och lätta behagfulla tanniner. Svalka och elegans ska alltid premieras. Köpes!

2010 Shea Vineyard Pinot Noir, Yamhill-Carlton AVA (395 kr, RS)

Relativt knuten doft med tjärade toner, lätt örtighet samt lovande frukt åt det mörkare och varmare hållet. Intensiv smak, alla rattar pådragna, kraft och krydda, strama tanniner, högre syra och dito alkohol. Bra längd med sötlakrits i eftersmaken. Välbyggt och välmatat, men lite för mycket påställ för vår smak.

2007 Nysa Vineyard Pinot Noir, Dundee Hills AVA  (495 kr, RS)

Utvecklad doft med vegetala, grönt stjälkiga drag över en måttligt fräsch frukt, samt lätt svedda ektoner och vulkanisk jordighet. Utvecklad smak där eken överröstar frukten som är tunn, gles och kort. Dagens genomklappning, förmodligen var året alltför regnigt (tror minsann att vi smakat vinet en gång tidigare med samma negativa intryck).

2010 De Lancelotti Vineyard Pinot Noir,  Chehalem Mts AVA (495 kr, RS)

Helt förförisk doft, charmig och övertonsrik, floral med lätt grön kant. Rosor och jordgubbar, tranbär och röda körsbär med piff av nejlika. Svalt elegant smak, frisk och mjuk, inte alltför intensiv eller kraftfull, rätt diskret ek och ingen närvaro av alkohol. Alldeles utmärkt och stilen passar våra preferenser som handsken.

2008 Bergström Vineyard Pinot Noir,  Dundee Hills AVA (549 kr, RS)

Rejält doftdjup med bra sug. Mörk vulkanitet, komplex frukt med flera lager och lite côtes-de-nuits-snusk bland de snyggt köttiga fattonerna som har en liten kant av stearinljus. Smaken har välbyggd kropp, tätvävda tanniner, utmärkt frukt och rejäl längd. Kraft och elegans i lika mån. Kvaliteten här är helseriös och resultatet måste betecknas som strålande. Vi hittar stora likheter med cru-bourgogne åt det lite mörkare hållet från Nuits, Gevrey eller Corton. Dock billigare än vad motsvarande kvalitet hade kostat där. Förtjänar egentligen minst fem år i källaren, men som AK påpekade: klart frestande att slänga in i vår kommande provning av världsklass-pinot.


Vinunic bjöd in och Restaurang Skeppsholmen lagade god mat.

10 kommentarer:

Henrik sa...

Världsklasspinot - sniff! Slurp!
Om vi riktar in oss på Bergström igen, det är inte alldeles enkelt det där med noter. Markörerbetyder en sak för mig och en annan för dig, typ. Men i vilket fall, jag tycker ju att forest floor-känsla är bland det finaste en världsklasspinot kan bjuda på - tillsammans med ädla jordgubbar av gammal stam, en känsla av orientbasar och elegant budoir ... Det ska på något sätt vara skirt, ungefär som fin Pinots färg.
Alltså, bjuder Bergström på denna forest floor? Allting annat verkar ju finnas på plats i de som låter godast, framför allt de Lancelotti men även Dundee Hills.

Erik of S. sa...

Kul att ni upptäckt oregon! finns mycket att hämta. flera producenter svåra att få tag på utanför the willamette, eller portland. Jag har alltid gillat Bergström - de börjar dock bli rätt dyra och kan ibland ha litet väl mkt söt frukt som dominant)

Mina favoriter:
Thomas (the man, the myth, the legend... i oregon åtminstone; tyvärr går vinerna inte att få tag på)
Cameron (John paul gör alldeles egna viner och har en mkt stor fanclub, flera av lärljungarna t ex Crowley gör nu egna viner som skulle platsa på denna lista utan tvekan)
Kelley Fox (en av de mest lysande stjärnan i dalen av de yngre förmågorna)
Arterberry Maresh (Jim Maresh sitter på några av de bästa plättarna, och är redan efter bara ett par årgångar ytterst respekterad som vinmakare av de mest erkända i sitt skrå i WV)
Scott Paul (pearl jams gamla manager, med K Fox som vinmakare)
Willakenzie (stpr satsning, en av de bästa vinmakarna i bygden i Thibaud Mandet)
Patricia Green (granne med beaux freres, mkt färgstark personlighet, mkt prisvärda finpinoter)
Eric Hamacher (en mästare på chardonnay som också gör briljanta pinoter, hjärtat i det mest intressanta vinkooperativet i WV)
St. innocent (Mark gör viner från egna gården och många av de bästa vingårdarna i dalen; som har mkt mörk frukt men fantastisk syra och elegans)
EIEIO (Jay har också en mkt sympatisk vinbutik i carlton, OR)
Beaux Freres (Bob parkers svåger, vilket dock inte bör hållas emot honom)
Domaine Drouhin (mkt fin terroir, dock är kanske inte veronique där under hela vincykeln, de har bytt vinmakare några gånger vill jag minnas)

Märkligt nog är urvalet på systemet starkt präglat av mer californiskt inspirerade vinmakare från Oregon, snarare än mer oregoneska vinmakare.

I systemets, rätt knappa, urval skulle jag säga att Adelsheim, Beaux Freres, Cristom, Bergström, Trisaetum är de mer intressanta. Jag vet att Antica Terra har många fans, har själv ännu ej provat, men har fått för mig att det är rätt stora pinot i stilen.

Finare Vinare sa...

Henrik - är du på 10/9?

Det där skogsgolvet man gärna vill mula är ju en typisk mognadston, så en viss väntan är nog av nöden här. Men önskar man friska, skira nyanser så verkar svala 2010 vara en bra utgångspunkt i Willamette Valley. Cumberland Reserve, till att börja med!

Erik of Sweden - föredömligt uttömmande kommentar. Vi lovar att följa upp så gott vi kan.

Henrik sa...

Jag är så på 10/9! Höll på att glömma att anmäla mig, men snodde näst sista platsen ;-)

Erik sa...

ps de Lancelottis egen buteljering är ofta minst lika bra som Bergströms version.

pps Årgångar har som ni märkt rätt stort genomslag i oregon. 2002, 2008, 2010 är de bättre årgångarna. 2007 i de bästa händerna har i vissa fall resulterat i sval, ren och elegant pinot, men som ni skriver oftare litet blaskiga; 2009, 2006, 2003 litet för varma, men har såklart fått mkt poäng från WS m fl.

Finare Vinare sa...

Det är precis som det ska vara när årgångskaraktären slår igenom ordentligt. 2008 verkar ha varit något varmare än 2010.

Har du något särskilt att rekommendera i det här sortimentet:

http://www.finewinessweden.se/?page_id=111

Erik sa...

Hej igen: tror ej ha provat just dessa årgångar men jag kanske skulle plocka ihop ngn kombo av följande:
Chehalem 2008 Stoller
Willakenzie 2008 Terre Basses (ej helt typisk för vingården eller vinmakaren - lågt liggande, rikare jord, mer mörk frukt, brukar vara rätt kraftig).
Willakenzie Pinot Blanc 2010
Trisaetum Ribbon Ridge Estate 2010.

Hade det funnits ngn 2008 eler 2010 från Adelsheim eller Boedecker hade jag prövat dessa. Bra producenter.

Länge sen jag besökte Anne Amie senast. Minns det som litet ojämnt och inte i topp, men tror att de kan ha spottat upp sig sen dess; har dock inte provat.
Argyle gör helt ok mousserande, vet bara inte om det känns prisvärt.
Sakéone gör faktiskt helt ok grejer om man är så lagd.
Caitlin's reserve 2010 Chardonnay från Adelsheim är säkert en rätt kraftig och litet ekad pjäs om man gillar chard. Ian's Reserve från Chehalem brukar spela i samma liga. (Harry N-P gör annars en bra inox chardonnay och fina torra rieslingar).

Erik sa...

samt trisaetums riesling såklart. men nu har jag tagit upp tillräckligt med plats här...

Finare Vinare sa...

Inte alls. Strålande, tack för tipsen!

huongdung sa...

Thanks for sharing, nice post! Post really provice useful information!

An Thái Sơn chia sẻ trẻ sơ sinh nằm nôi điện có tốt không hay võng điện có tốt không và giải đáp cục điện đưa võng giá bao nhiêu cũng như mua máy đưa võng ở tphcm địa chỉ ở đâu uy tín.